SM-final i Vissefjärda

Detta kändes som att det kunde bli den roligaste tävlingen i år då jag åkte hit med en chans på pallplatsen. Brukar också tycka om banan och underlaget. Vissefjärda har en startplatta i betong, något som jag inte har fått träna på då mycket få banor har en betongplatta. 

Detta ställde till det för många i heat ett och det var verkligen ett händelserikt heat. Vi som brukar vara bäst på att starta var helt plötsligt längre ned i fältet i starten och fick jobba oss upp. Det var en del vurpor och krascher för en del av förarna men jag klarade mig bra, dock drog jag på mig armpump och det kändes inte som mitt livs bästa heat. Kom i mål som sexa.

Heat två var en liknande historia, dock hittade jag lite bättre känsla i körningen. Trots det kände jag att jag har mer att ge, det var inte topprestation av mig körmässigt. MEN jag gjorde det som krävdes av mig och lyckades säkra upp min poäng till en total fjärdeplats i SM-serien! 

2020 har varit väldigt märkligt, ingen har riktigt kunnat veta ifall det skulle bli några tävlingar överhuvudtaget. Jag ville köra EM-serien men den fick ställas in. SM brukar vara sex deltävlingar men blev bara två. Min motivation har dock inte dalat en sekund, utan jag har varit motiverad hela vägen och funnit riktig glädje i körningen, särskilt sedan jag tog in en riktig tränare i motocross.
För denna säsong satte jag upp tydliga mål. Jag ville komma på pallen i SM och göra bättre resultat än någonsin.

Alla mål för 2020 är nådda, i år fick jag mina bästa SM-resultat någonsin och tog mig upp på pallen i åtminstone ett heat. Bästa känslan av allt är att jag nu är näst bästa svenska!
(För er som inte har stenkoll är SM-serien ett öppet mästerskap, både totalettan och totaltrean är från Danmark).

Jag vill tacka för att ni tar er tid att läsa och engagera er.

//Amanda B #7